Sedan 6 veckor är jag varit utlånad till vårt Nya Zeeländska kontor. Teamet vill ha mig på plats i början av projektet, så det har blivit 2 resor, varav den senaste fortfarande pågår. Så medan resten familjen befinner sig i Sverige, så är jag så långt därifrån som det går att komma.
Den
största staden på Nya Zeeland är Auckland. Det är där som landets affärscentrum
finns, och det är också där som min arbetsgivare finns representerad.
Första
resan var måndag till fredag, vilket gjorde att det mest blev jobb. Den här gången
fick jag en helg också, vilket gjorde att jag hade mer tid att utforska omgivningarna.Jobbresor kan bli ganska enformiga. Kvällarna blir ensamma middagar följt av hotell. I fredags följde jag ett Facebook-tips och tog mig till en sunkig Irländsk bar som annonserade om live-musik. Stället hade för kvällen en fantastisk jazztrio (som sedan blev kvartett). Jag var en av tre som inte var där bara för att ölen var billig.
Lördagen
tillbringade jag på ett förträffligt sätt tillsammans med Markus pappa och hans
fru. Jag fick hälsa på i deras fina hem och sedan tog vi en tur på den norra
sidan av vattnet som delar Auckland. Där finns det, precis som i Sydney ett
antal förorter som ligger vackert vid stranden. Dagen avslutades på ett
Steakhouse i trendiga Ponsonby som nog var det bästa som jag har varit på. Tack
för en fantastisk dag, Pähr och Susanne!
Innan jag kom till Auckland hade regionchefen, Devin, som också surfar, erbjudit mig att följa med på en surftur. Jag hade packat våtdräkten och var laddad. Det visade sig dock att naturen ville annat. Dagen till ära bjöd nämligen tasmanska havet på 5 meter höga vågor och kraftig pålandsvind. Devin tog med mig ut till stranden vid Muriwai där jag fick se på krafterna.
I
stället för surfing fick det bli en mountainbiketur. Vi åkte till Woodhill där
en MTB klubb har ordnat massor av fina slingor i en skog som för tankarna till
svensk kustnära tallskog. Vi undvek de värsta hindren och lyckades klara oss
helskinnade. Detta var första gången som jag provade MTB sedan jag bröt fingret
i Manly for 18 månader sedan.
På
eftermiddagen fick jag följa med Devin hem tills hans hem. Vi tog en kajaktur
tillsammans med hans New Foundland björn Hazel.
Därefter
fick jag vara med på söndagsmiddag tillsammans med hans fru Kate, deras tre
barn, och hennes föräldrar.
I
dag träffade jag min släkting Romain. I sitt nya hus bjöd han på musslor och mycket
trevligt franskt sällskap. Till musslorna bjöd han på skumpa från hans winery
som han sabrerade med foten av ett vinglas. Coolt!
På
fredag blir det återresa till Manly. Det skall bli skönt med värme igen.
Livet är hårt. Vågorna såg grymma ut och särskilt vinden. Må gott vännen. //mattias j.
SvaraRadera