IT-konsult i Australien

Nu blir det lite torrt här en stund. Jag tänkte berätta lite om mitt jobb.
Altis Consulting är en ganska liten firma om ca 80 pers, där majoriteten är baserade i Sydney. Vi har kontor i Melbourne, Canberra, Auckland och nu även London. För att vara ett IT-konsultföretag inom beslutstöd anser jag att vi håller en hög kunskapsnivå. Trots att jag har 10 års erfarenhet så känner jag mig junior i flera av de seniora konsulternas sällskap. Många uppdrag är av konsultativ natur snarare än resursmässig. Vi är helt plattformsoberoende men har samarbeten med många av de stora leverantörerna. Vi bedriver också omfattande utbildning i egen regi.

Företaget säger sig måna mycket om personalen och har en tydlig strategi att vara en attraktiv arbetsplats. Altis hamnade topp tio i en undersökning om vilken som är den bästa arbetsplatsen i Australien. En stor utmärkelse för ett så litet företag. Ledningen blev så glad så att de beslöt sig för att bjuda hela bolaget + familjer på en långhelg i Sunshine coast (Nånstans nära Brisbane). Vi åker i början av mars.

Innan jag kom hit var det en del som sa att arbetsklimatet är mycket tuffare här. Jag känner faktiskt inte igen mig i det. Det påminner faktiskt otroligt mycket om hur det var på mina senaste arbetsplatser. Man lyssnar på personalen. Man gör sitt bästa för att de skall ha möjlighet att kombinera familj och arbete. Man är mån om att erbjuda samma villkor och möjligheter till personer oberoende av bakgrund. Vi har 22 olika nationaliteter i bolaget.

Fram tills nu har jag varit involverad i ett stort projekt åt motsvarigheten till Vattenfall här. Jag har utvecklat en faslig massa coola :-) rapporter som handlar om hur gigantiska transformatorer mår. Inte så jätteutmanande tekniskt. Trots det har det varit bra eftersom jag har kommit igång bra och har möjlighet att få en mjukstart i den Australiensiska konsultrollen. Det som är allra svårast är engelskan.

Jag brukar anse mig vara ganska bra på engelska. Det är dock en stor skillnad på att jobba i ett projekt med andra svenskar där alla pratar knackig engelska, gentemot att försöka förstå när två engelskspråkiga personer talar med varandra. Speciellt kan det bli svårt som konsult, då man alltid måste väga sina ord för att man inte skall lova för mycket eller ge en felaktig bild av hur det går.

Nu blir det blötare. Den här veckan har det varit Australian Open i Surfing (vilken radioövergång, va?)
Ett riktigt stort evenemang som har dragit massor av folk. Förutom surftävlingar, har det varit skateboard tävling och en del konserter. Jag var och tittade på finalerna idag. Det var imponerande att se världstjärnornas prestrationer, trots de för dagen blygsamma vågorna. Här kan ni kolla in finalåken.
/Fredrik

Aktiviteter

Australiensarna och deras sportintresse är verkligen speciellt. Många är vid stranden redan när det ljusnar på morgonen och surfar eller simmar innan jobbet. Igår fick jag veta att det även finns massor med barn som simtränar kl 5 på morgonen. Åttaåringarna simmar 2000 meter långt innan jag ens funderat på att slå upp ögonen! Så att ha aktiviteter innan skolan är tämligen vanligt. Dessutom har nästan alla ungar fullt program varenda dag efter skolan. Det är balett, simundervisning, karate, tennis, dans, rugby, fotboll, netball, australiensisk fotboll, surfning, friidrott, scouter, cricket, step, schack, mandarin, instrumentundervisning, kreativa kurser etc, etc. Jag blir trött bara jag tänker på det.

Än så länge håller vi oss till tennis en gång i veckan för Jakob och Rebeckas surfundervisning i skolans regi. Igår hade hon sin första lektion och tyckte det var jätteskoj! Själv tar jag mig en liten löptur med två engelska mammor nästan varje dag efter lämningen. Tror det är första gången någonsin som jag har mer av mina träningskläder att tvätta än av Fredriks. Jag vet att det beror till viss del på hans brutna finger, men det hindrar mig inte från att vara nöjd med min prestation.

I veckan träffade vi också ”Johan-Viking” och hans fru Sara. Johan var med i späx-ensambeln i Växjö precis som vi och han hade hittat oss via facebook. Det var jättekul att ses och få lite goda råd om allt möjligt. (De har bott här i 8 år).

På uppmaning från en av våra läsare kommer här några interiöra bilder från vårt hem, en vanlig lat lördagmorgon. Alla med vars en elektronisk leksak….. men snart ska vi bege oss ut i solen och kolla på surfarna.

Ha det gott i vinterkylan! /Charlotte

Nystart

Man har bra och dåliga dagar. Tack och lov brukar mina dippar inte vara särskilt länge och Jakob är i en period då han tycker allt antingen är otroligt bra eller så är allt uselt. Oftast är han glad och positiv, men han gillar inte förändringar, så det ställer till det emellanåt.

Idag blev barnen indelade i nya klasser och fick nya fröknar, Rebecka fick behålla sin fadder Hazel och hamnade med ca 10 andra hon kände sedan tidigare och var glad över det. Jakob däremot fick inte behålla sin svenska fadder, och fick endast med sig ett barn från sin förra klass. Lustigt hur olika det kan bli när de ändå är fyra parallella 2:or och bara tre parallella 4:or.

Sedan förra veckans usla väder med nästan dagliga regn, så klarnade det upp på fredagen och vi hade en fantastiskt solig och fin helg, med bad, fotboll, barbeque på stranden och ”Nippers” (= strandaktiviteter i livräddningssällskapets regi). Dock ingen lawn boll pga att banorna behövde torka upp.

Idag var provade jag lite simning i havet efter löpturen, men det var ganska mycket vågor, så det blev inte så långt. Hemma känner jag mig som en hyfsat god simmare, men här ligger man klart i lä. I helgen som gick var det en stor ”ocean swim event” här i Manly, där den längsta distansen var 9 km… - jag vet inte ens om jag skulle orka 1 km i dessa vågor.

Nästa helg börjar en stor surf- och skateboard-tävlingsvecka, och förberedelserna är redan i full gång. Det byggs ramper, läktare och vip-tält längs stranden och det kommer att vara en massa jippon, och säkert massor med folk. Blir kul!

Charlotte

Kul krokodil gjord av Louis Vuitton-väskor i ett skyltfönster i city:

Living the dream?

Är detta hur jag tänkte mig tiden i Australien egentligen?  Jag har funderat mycket på detta de senaste dagarna och kommit fram till att jag nog egentligen inte hade en så klar bild över hur allt skulle förändras sedan vi flyttade hit. Jag kände mig mest sliten och såg fram emot värmen och en liten paus från arbetslivet. Dock är det ju så, att lämna två inkomster och ett bekvämt medelklassliv i Sverige, mot en inkomst, boendes i en av Sydneys trevligare (läs dyrare) förorter gör att man går miste om vissa bekvämligheter.

Igår hade jag återigen lite ”student revival” då jag putsade de 8 glasdörrarna mellan balkongen och vardagsrummet, nynnandes på ”When I’m cleaning windows”. Jag tyckte jag gjorde att bra jobb, trots ovanan och hoppas att resultatet håller i sig åtminstone tills mina föräldrar kommer på besök. Regnet här är ju lite ”klibbigt” i och med närheten till havet och trafiken tillsammans med många bbqs gör att luften inte alltid är så ren, så vi får se.

Att städa har många likheter med träning för mig. Det är enformigt och tråkigt medan man håller på, men man känner sig väldigt nöjd efteråt. Idag var jag återigen ute på en liten löprunda med Di och Ash. Betydligt roligare att träna tillsammans med någon då man peppar varandra.

I övrigt består mina dagliga rutiner av att fixa matsäck, få iväg barnen till skolan (varav den ena ”hatar Australien", vill bara gå i skolan i Sverige, vill inte prata engelska och har världens dummaste föräldrar typ var 3:e dag), städa, tvätta, planera mat och aktiviteter, handla, uträtta ärenden, hämta barn, stryka skjortor, laga mat….. kanske inte riktigt som jag hade tänkt mig livet här, men det ger en definitivt perspektiv på tillvaron. Jag tror att vissa saker som jag tog för givet hemma, kommer jag nog att uppskatta betydligt mer när vi kommer hem igen. (Särskilt skolmaten!)

Nu är ju som väl är inte alla dagar lika, så vi gör en massa roliga saker också förstås. Häromdagen var jag i stan och firade det kinesiska nyåret. Jag tänkte att det ju är bäst att passa på, eftersom jag nu bor i en stad med så stor kinesisk befolkning. Drakens år inleds så det var fullt med drakar och andra dans- och shownummer i paraden, men den innehöll även Kinas ambassadör, fyra krigsveteraner och mängder med olika klubbar, skolor etc med kinesisk anknytning. Det avslutades såklart med ett fyrverkeri. Firandet fortsätter kommande helg med drakbåtsrace.

På lördag kommer en av Fredriks kollegor på besök och då skall vi prova på och spela lawn ball, det liknar boule, fast spelas på gräs med viktade, ej runda klot. En klar pensionärssport misstänker jag, men det kan ju vara kul att prova i alla fall.

Barnen skall prova på Nippers för första gången på söndag morgon, vilket ska bli kul. Det är väldigt vanligt här och anordnas av de lokala livräddningsklubbarna. Syftet är att ge barnen kunskap om en strandnära livsstil, havets strömmar etc, och så småningom lär man sig paddla på surfbrädor och simma i vågorna, men medan de är små är det mest lekar på stranden. Jakob har också haft sin första tennislektion och anmälts till den lokala fotbollsklubben (Brookvale Football Club), vars träning börjar i mars.

Det som är kul här i Manly är att det är så oerhört internationellt. På skolan finns barn från minst 12 olika länder och i och med att så många är inflyttade, så blir umgänget väldigt varierat, både vad gäller ålder och sociala förutsättningar. Allt från de som flytt från arbetslösheten i England (och letar efter arbete här) till de med två BMWs som flyger till Melbourne för 3 dagar för att titta på semifinalerna i Australian Open.  Inte alls som hemma där vi i huvudsak umgås med likasinnade och har gamla trogna vänner (som vi naturligtvis saknar jättemycket). Här har alla en väldigt öppen och inkluderande inställning, och man umgås ofta utomhus. Detta underlättas ju givetvis både av vädret och av att det finns många publika grillplatser längs stränderna.

För att sammanfatta läget, så har vi det jättebra här, det gäller bara att anpassa sig till att vissa saker är annorlunda. Visst längtar vi hem emellanåt, framför allt efter vänner och familj, men också efter lite vintersport. Igår längtade jag till och med efter Sida efter att jag fått en långt härligt mail från min närmsta kollega Patricio. Tack för det!!

Kram till er alla

Charlotte